Om systematiskt lärande inom BioInnovation

Per Edström, processledare inom BioInnovation, svarar på frågor.

Det pratas ganska mycket om systematiskt lärande i BioInnovation – kan du berätta om det?
– Vi har tagit fram en metod för att öka lärandet i och mellan projekt genom att bearbeta knäckfrågor och framgångsfaktorer. Det ska vara ett naturligt sätt att nå bättre resultat med samma eller mindre insatser, och lärandet ska alltid upplevas motiverat för det egna arbetets skull. Hittills är det väldigt lyckat!

Vad innebär systematiskt lärande och vilket värde har det?
– I huvudsak innebär det två saker; ett mötesformat för att fånga och bearbeta knäckfrågor, samt ett efterarbete för att nyttiggöra lärandet i alla delar av BioInnovation. Genom att göra det återkommande på samma sätt blir det både systematiskt och effektivt.

Hur går det till?
– Mötesformatet är ett styrt grupparbete. Genom att gå en omväg från problem till lösning får man upp en större förståelse och fler möjligheter, se bild nedan. Och så sker förankringen av sig själv under arbetet. Vi kan se att lösningen blir konkret och tydlig efter att frågan har diskuterats på det här sättet, och oftast kan lärandet användas i även andra projekt.

När gör ni detta?
– Både programledningen och gruppen av innovationsprojektledare gör det regelbundet. Just nu erbjuder vi innovationsprojekten stöd för att föra ut det i alla sina delprojekt.

Har ni sett någon nytta ännu?
– De flesta får en aha-upplevelse första gången de provar, och tycker att det konkreta genomförandet visar nyttan för det egna arbetet. Sett i det större perspektivet så har vi lärt oss mycket om hur man ska och inte ska göra när man startar utlysningar och projekt. Vi har nu helt nya processer för det – de känns mycket bättre, och all input till förändringarna kommer från arbetet med systematiskt lärande.